madelentoresson

Fem timmar och trettio tre minuter. Hur fördriver man tiden själv på ett tåg? Jag är inte helt själv, utan det finns såklart andra passagerare med. Jag menar själv själv, jag har alltså ingen reskompis. Ibland går det utmärkt att resa, och ibland har jag bara lust att pissa på den närmaste människan bara för att ha något att göra. Typ. Idag har jag varken lust att pissa på någon eller njuta av resan. Idag mår jag Illa. Urk. Försökte sova, men det gick inte. Försökte äta, men hade ingen matlust. Försökte läsa, men jag mådde bara sämre utav det. Försökte prata i telefonen, men jag har inga pengar på den. Försökte sova igen, men det kom då en äcklig doft som gjorde att jag bara blev mer illamående. Doften som kom krypandes var så fruktansvärd vidrig. Tänk er barnbajs, vitlök, pappersbruk och bakisprupp i en och samma doft..  Erkänn att ni fick lite spykänsla där? Grejen är den att den dära vidriga lukten kom i omgångar. Tillslut blev jag lej så jag började snegla bakåt. Alltså på personen som satt bakom mig. Det var en äldre tant, glasögon och rätt snygg för sin ålder. Jag vände huvudet mot henne. (Mellan fönstret och tågstolen är det ju ett mellanrum.. Där hade jag mitt ansikte. Så ni förstår hur jag menar) När huvudet var rättplacerat (huvva, det dära kan man koppla till något heeeelt annat) så sniffade, luktade jag. (ahahha!!) Som sagt, doften kom inte ifrån henne. Tanten gick av i Sundsvall och efter det har inte lukten smygit sig på. HON BORDE VARA DEN SKYLDIGE!

Nu ska jag gå och göra mig snygg. Yee baby.